Det blir allt vanligare att Djurens Rätt får motta mejl med information om att nätanvändare hittat uppgifter på Facebook, på bloggar eller liknande sociala nätverk där personer uppger de ska skada eller har skadat djur. Ibland visas det även bilder på djur som har skadats eller plågats till döds.
Det kan ibland vara svårt avgöra om texter och bilder är sanna eller om de är så kallade internetskämt och fotomontage. Men när djur verkar behandlas illa måste det alltid tas på största allvar.
Om någon skriver eller visar bilder på att de behandlar sina eller andras djur illa, om man kan identifiera skribenten, och om misstanken är stor att det sker i Sverige ska detta anmälas till polisen (114 14) alternativt till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare (se mer information längst ned).
Sker ett övergrepp på djur i annat land är det detta lands djurskyddslagar som gäller. Hösten 2011 cirkulerade på Facebook en bild på två unga män som hade hängt en valp i ett snöre. Bilden fick stor spridning i Sverige och ingen visste dess ursprung. Det visade sig att brottet skedde i Sydafrika 2010 men tack vare Facebook i aktuellt land, kunde ungdomarna identifieras och dömas för djurmisshandel. Det är dock inte alltid det får sådant bra och känt avslut.
I bloggar och på Facebook går det nästan alltid att lämna en kommentar vid inlägg. Där kan du skriva vad du tycker om det som personen har skrivit och berätta att det är olagligt. Men många gånger handlar inlägg av den typen om att personen vill få uppmärksamhet, spridning och kommentarer på sitt inlägg, och då kan det vara bättre att ignorera det än att sprida det vidare.
Det är bra att tänka till när det gäller sådana inlägg och inte omgående reagera känslomässigt utan tänka mer strategiskt. Vad har den här personen för tanke eller uppsåt med just den här texten? Det beror naturligtvis på vad det är för typ av inlägg och på vilken plats det ligger. Denna webbplats kan fungera som en hjälp för att bedöma sanningshalten i innehållet.
Det förekommer även en hel del mejl av kedjebrevskaraktär, som uppmanar människor att skriva under och skicka vidare mejlet. Det kan vara bra att känna till att organisationer i allmänhet använder sig av hemsidor snarare än mejl för att samla in namn, eftersom mejlen ger många kopior av samma namn och sällan når sin mottagare. Det finns mer information om problemen med "e-mail petitions" här (på engelska).
Var alltid rädd om din egen och andras säkerhet i dessa sammanhang. Lämna inte ut privata uppgifter till personer du inte känner på nätet.
Vill du läsa mer om urbana myter kan vi hänvisa till dessa webbplatser: www.snopes.com och www.hoax-slayer.com.
Djurens Rätt är en ideell djurskydds- och djurrättsorganisation och har ingen myndighetsutövning. Därför kan organisationen inte gå in och agera i ärenden vid misstanke om brott mot djurskyddslagen eller brottsbalken. Vi har heller inte resurser eller möjligheter att följa upp misstankar om lagbrott på sociala nätverk eller bloggar utan det måste vara du som läsare som agerar.
Du kan kontakta nedanstående myndigheter:
Länsstyrelserna är den myndighet som kontrollerar djurskyddet i Sverige. Gå in på www.lansstyrelsen.se och sök vidare till aktuellt län. Länsstyrelserna har mer information och kontaktvägar på sina lokala hemsidor. Information om Djurskydd finns oftast under rubriken "Djur & Natur".
Jordbruksverket är central myndighet för lagen och ansvarar därför för att utforma bestämmelserna. Jordbruksverket samordnar också länsstyrelsernas arbete med djurskydd. Lagar, föreskrifter och mer information finns på Jordbruksverkets hemsida.