Vanliga frågor

Djurens Rätt anser att djur är individer med rätt att leva sina liv för sin egen skull och är därför emot all slakt av djur i livsmedelsindustrin. Begreppet halalslakt används ofta när det som egentligen avses är slakt utan bedövning, trots att det inte är samma sak. Halalslakt kan ske med bedövning, och mycket slakt utan bedövning är inte halalslakt utan kött från konventionell slakt som säljs utan särskild märkning.

Slakt utan bedövning är plågsamt

Djurens Rätt anser att det av djurskyddsskäl inte ska vara tillåtet att döda djur utan föregående bedövning. Avblodning utan föregående bedövning är mycket plågsamt.

Hur ser det ut i Sverige idag, är halalslakt tillåtet?

Halalslakt är tillåtet, men inte slakt utan bedövning. Enligt svenska djurskyddsbestämmelser måste djur bedövas innan avblodning. Halalslakt i Sverige och på många andra platser skiljer sig alltså inte djurskyddsmässigt från hur andra djur i Sverige slaktas.

Varför stoppas inte importen av kött från djur som slaktats utan föregående bedövning?

Det är inte möjligt för enskilda medlemsländer att förbjuda import av varor som är tillåtna att producera i andra medlemsländer. Detta skulle strida mot reglerna om fri rörlighet av varor inom EU:s interna marknad. Så länge det är tillåtet att slakta djur utan bedövning i EU:s medlemsländer är det inte möjligt för Sverige att införa ett förbud mot importen. EU-parlamentets miljöutskott och den svenska regeringen vill se ett krav på obligatorisk märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning.

Vad gör Djurens Rätt?

Vårt mål är ett samhälle fritt från djurförtryck, där alla djur har rätt att finnas till för sin egen skull. Vi är därför emot all slakt. Men vi arbetar också för förbättringar för de djur som lever här och nu. Det innebär att vi arbetar både nationellt och internationellt för att reglerna kring slakt ska bli så bra som möjligt för djuren. Några exempel på frågor som Djurens Rätt driver:

• Mot att djur skadas och självdör i samband med transporter till slakterierna.
• Mot levande upphängning av fåglar på slakterier och den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar och fiskar som är praxis i Sverige.
• För en obligatorisk märkning av kött där det anges om bedövning använts vid slakt.
• För ett förbud mot slakt utan bedövning i EU.

Vi skulle hellre se en utveckling där man satsade resurser på att utveckla vegoprodukter, även om in vitro-kött naturligtvis är bättre än "vanligt" kött. I dagsläget ser vi tre problem:

1. Ursprungscellerna måste tas någonstans ifrån, dvs från djur. Man behöver starta upp nya odlingar från ursprungsceller ganska ofta, eftersom odlingarna åldras på olika sätt med tiden, och vilket bland annat innebär att cancerceller tar över kulturerna. De som förespråkar in vitro-kött säger att man kan ta celler från djuren smärtfritt och att det behövs få djur, men det finns naturligtvis inga garantier för att det kommer att bli så i framtiden. I egenskap av en organisation för djurens rättigheter kan vi konstatera att det inte ligger i deras intresse att användas på detta sätt.
2. In vitro-kött kommer att klassas som "Novel foods" under EU-lagstiftning, vilket innebär att djurförsök kommer att krävas för att testa säkerheten för människor.
3. In vitro-kött ser ut att komma bli oerhört resurskrävande, och vår bedömning är att man skulle komma mycket längre gällande produktutveckling av alternativ om dessa resurser istället satsades på produkter med vegetabilisk bas och utveckling av de vegetariska råvaror som redan finns idag t ex sojakött.

Husmusen är den vanligaste gnagaren som kommer in i husen. Den är 15-19 centimeter lång inklusive den långa svansen, och har stora öron. Råttor kan bli mycket större. Sorken, som sällsynt kan komma in i hus, har kort svans och små öron.

1. Försök att hitta var djuren tar sig in i huset och stäng igen med något som de inte kan gnaga sönder.

2. Lägg ut vitlök eller något annat som luktar starkt där du inte vill ha gnagare. I hus där inga andra djur bor går det också att skrämma bort mössen med apparater som avger så höga toner att människoörat inte kan uppfatta dem.

3. Använd en levandefångstfälla från tex Granngården, en järnhandel eller liknande. Det är en nätbur som slår igen när djuret gått in. Släpp ut djuret på något trevligt ställe.

OBS! Tänk på att råttor och möss är lättstressade djur och hanteras fällan fel är det ett djur med magsår som släpps ut.

Om du ska använda en levandefångstfälla, gör såhär:

Bädda in fällan så att djuret inte känner sig hotat både uppifrån och från alla sidor. Lägg in mycket och god mat, t ex russin, kattpellets och frön. Låt gärna fällan stå öppen och ogillrad några dagar och kontrollera om någon varit inne och ätit och fyll på med mat. Om de blir lite vana att få mat i fällen blir stressen mindre när den sedan slår igen, då kan de fortsätta att sitta där och äta. Kontrollera en gillrad fälla väldigt ofta. Bär det fångade djuret till lämpligt ställe, inte för nära bostaden. Ett uthus, en vedbod eller liknande om det är snö och kallt ute. Ta gärna med lite matsäck och bäddmaterial, t ex gamla vantar och tröjor så de tycker att den nya boplatsen är trevlig. Fortsätt ge en näve solrosfrön eller nötter under vinterhalvåret så stannar musen garanterat i sin nya trygga miljö i uthuset.

Råttor är smarta djur som både kan skratta och visa empati. Läs gärna mer om djurs mentala förmågor!

Att vara volontär kan innebära allt från att dela ut flyers, sätta upp affischer, delta på vår sommarturné eller att hjälpa till med kontorssysslor. Det finns möjligheter att engagera sig i Djurens Rätts lokalorganisationer. Det finns en uppsjö av saker du kan göra för djuren! Läs mer på: djurensratt.se/engagera-dig

Det går även att kontakta några av de organisationer som arbetar med rehabilitering eller omplacering av djur - dessa organsationer finns i vårt omplaceringsregister.

Internationellt så finansieras de flesta djurcentra med volontärernas pengar. Priset brukar ligga på runt 8.000 kr för en månad, men det varierar. I priset ingår i regel mat och husrum. Minimitid för att stanna brukar vara två veckor. Ofta arbetar man några timmar om dagen och har några timmar ledigt. Arbetet går ut på att sköta om djuren och hjälpa till på centret med vardagssysslor och reparationer.

För organisationer som arbetar för djur runt om i världen, se worldanimal.net. Kontakta de organisationer i de länder eller områden du är intresserad av att besöka och göra en insats i.

Fler nyttiga länkar:

• www.idealist.org
  Världens största volontärdatabas.
• www.ecovolunteer.com
  Förmedlar jobb med flera typer av djur över hela världen, allt från snöleoparder till definer och apor.
• www.greenvol.com
  Här går det att beställa en bok som heter Green volunteers. Den innehåller ingående information om hundratals volontärprojekt angående djur och natur.
• www.environmentjobs.co.uk
  Environment jobs, volontärjobb i Storbritannien inom miljöområdet.
• www.greenforce.org
  Förmedlar jobb med olika djurarter på Borneo, Bahamas, Fiji, där man samtidigt tar dykarcertifikat.
• www.volunteerinternational.com
  Förmedlar jobb med bland annat elefanter på Sri Lanka eller volontärjobb på Maldiverna.
• www.corfudogs.org
  Arbeta med hemlösa hundar i Grekland.
• www.sos-animals.se
  Arbeta med hemlösa hundar i Spanien.