Ull

Ull kommer i de flesta fall från får. Men även andra djur används t.ex, getter, kaniner (angoraull), kameler, alpacka (kameldjur besläktat med lama) och lama. De största ullproducenterna finns i Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, Uruguay och Argentina.(1) Antalet får i Australien var tidigare ca 100 miljoner men har minskat och ligger nu på den lägsta siffran sedan år 1905: 68 miljoner djur.(2)

Mulesing

Den vanligaste fårrasen Merinofåret är framavlad med mycket djupa hudveck, för att få ut så mycket ull som möjligt. Detta innebär ofta värmeöverslag för djuren med all ull på kroppen. Det samlas mycket fukt i vecken, särskilt i fårets bakdel. Detta drar åt sig skadeinsekter som lägger ägg. För att förhindra detta utför man så kallad mulesing på lammen där man spänner fast djuren och skär av hudstycken på bakdelen, i regel helt utan bedövning.(3) Över 20 miljoner lamm utsätts för mulesing i Australien varje år.(4) Olika typer av insektsmedel används också mot skadeinsekter.(1) En variant är att doppa fåret i bekämpningsmedel. Insekterna dör, men gifterna består och skadar inte bara djuret utan även människor och miljö.(5) Andra ingrepp som utförs på lamm utan bedövning är svanskupning och kastrering.(3)

Merinofår föds även upp i andra länder men där är klimatet annorlunda, och problemen med flugangrepp är därmed inte lika stort. Blåflugan som orsakar de svåra flugangreppen i Australien härstammar från Sydafrika och där har mulesing förekommit tidigare. Men med hjälp av avel har man lyckats minska problemen med flugangrepp och mulesing praktiseras inte där längre.

Transporter och slakt

När fåren inte längre producerar tillräckligt med ull exporteras de till slakt. Omkring 4 miljoner får exporteras varje år från Australien till Mellanöstern. De största marknaderna är Kuwait och Saudiarabien som var för sig importerar omkring en miljon får. Andra mottagare av de australiensiska fåren är Oman, Bahrain, Jordanien, Qatar och Förenade Arabamiraten.(6) Båtresorna pågår i flera veckor och innebär rena djurplågeriet för de flesta djur. De lider av värmeslag, vätskebrist, skador och infektioner. Många dör också av svält trots att det finns mat; djuren är ofta så skadade att de är helt oförmögna att nå fram till maten. Det är vanligt att fåren fastnar i avföringen på golven och trampas till döds av andra får. Bara själva avlastningen kan ta upp till 11 dagar, sedan är det dags för transport till slakteriet där de ofta slaktas utan bedövning. Last – och transportpersonal behandlar dessutom djuren oerhört dåligt, ofta med påkar och slag.(7,8) Under 2008 rapporterades 34.974 får ha dött ombord.(8)

Fårklippning och ull i Sverige

Fåren har avlats fram för att få en extrem pälstillväxt. De ursprungliga fåren har samma typ av päls som getter. Om inte fåren klipps regelbundet kan ullen bli en sanitär olägenhet; det kan fastna träck på svans och runt ändtarmsöppning och den täta ullen kan bli grogrund för fluglarvsangrepp. Under fällningen kan sjok av hoptovad ull fastna i miljön och snärja djuret. De flesta fårraser har en ulltillväxt som förutsätter klippning två gånger per år.(9) "Ullen är en fantastisk gåva fåren skänker oss." skriver Lammproducenterna på sin hemsida,(10) men sanningen är alltså att ullen snarare är något som vi har gett fåren och som bara ger dem problem. Studier har visat att klippningen är en mycket stressande upplevelse för fåren.(11) I Sverige tar de flesta uppfödare inte hand om ullen, utan den slängs, p g a dålig efterfrågan och låga priser.(1) Läs mer om får- och lammuppfödning.

Djurens Rätt anser att djur varken är mat eller kläder och oavsett hur djuren har haft det eller hur lång eller kort tid de har levt så är det ändå ett utnyttjande av dem för våra syften. När det gäller får så handlar det om så många olika aspekter: hur de hålls, klipps på sin ull, transporteras och till sist slaktas. Och det oerhört svårt att kontrollera hur djuren har haft det på uppfödningsanläggningar, särskilt utomlands. Djurens Rätt rekommenderar att helt avstå från ull om man bryr sig om djurens välfärd.

Istället för ull

Alternativ till ull och ullvaror kan vara bomull, flanell och nya moderna material som t ex fleece, tencel (tillverkat av trämassacellulosa) och Polartec. Det sistnämnda tillverkas av återvunna plastflaskor, och är en tät fleece med fyra gånger så hög vindtäthet som ull och som även håller fukt borta.