• Angora
    Bild 1 av 2
  • Merino får
    Bild 2 av 2

Ull

Miljarder djur utnyttjas årligen för sin ull över hela världen. 

De kaniner som utnyttjas för ull tillhör en särskild ras, Angora. Deras päls växer ovanligt mycket på grund av en autosomal recessiv gen som orsakar en förlängning av den aktiva fasen i hårsäcken, ca 1 mm per dygn.(2, 1) Kaninull anses vara en av de finaste ullsorterna på grund av dess egenskaper.(2) Första klippningen sker när kaninerna är två månader för att sedan klippas var tredje månad under hela deras liv. Kaniner som utnyttjas för päls eller ull hålls ensamma i små burar för att minimera risken för skador på pälsen. (1) Det finns flera olika angoraraser och vanligast är den vita albinoangoran. Det blir mycket ull från varje kanin angora kaninen ger ungefär 1,3 kg ull per år och kanin. (2) Det finns enligt Jordbruksverket uppskattningsvis mellan 50 och 75 uppfödare av angorakaniner i Sverige. (6)

Ullen slits bort

I november 2013 släppte den internationella djurrättsorganisationen PETA en film som avslöjade ett hänsynslöst utnyttjande av kaninerna i Kina. Pälsen slits bort för hand från kaninerna, så att de skriker av smärta. Sedan lämnas de ensamma och chockade i små smutsiga burar, tills pälsen vuxit ut igen tre månader senare. Då slits pälsen av igen. Så tvingas kaninerna leva i upp till fem år, innan de anses uttjänta och dödas. (3) Men den dåliga levnadsmiljön och den hårdhänta behandlingen leder till att sex av tio angorakaniner dör redan inom två år. Kina står för 90 procent av all angoraull som produceras. (2) En hel del av den här kinesiska angoraullen hamnar i kläder som säljs i Sverige. Läs mer om vad du kan göra för att stoppa det hänsynslösa utnyttjandet av kaninerna här.

Livet på en angorafarm i Kina

Kaninerna lever ensamma i små trådmaskburar som inte är mycket större än att de precis får plats.  Trådburar består av galler som golv, väggar och tak vilket innebär att det inte finns skydd mot väder och vind och kaninerna har ingen möjlighet att hålla sig varma när deras päls slitits bort. (3) Deras tassar blir såriga och inflammerade av trådgolvet som konstant skaver mot gallret. Kaniner är naturligt renliga djur men på angorafarmer tvingas de leva omgiven av sitt eget avfall. Stanken av ammoniak från urindränkta golv under burarna kan orsaka ögoninflammation hos djuren. Honorna producerar mest ull och om hannarna inte är avlade till ullproduktion dödas de vid födseln. (3)

Beteendestörningar

Kaniner har ett stort rörelsebehov, och i de små burarna kan de inte ens ta ett normalt kaninskutt. (4) Ensamhet är ett mycket stort problem för kaniner. Kaniner som hålls ensamma utvecklar fysiologiska tecken på långtidsstress och visar beteenden som tyder på uttråkning, som att sitta hopkrupna en stor del av tiden. Kaniner som lever i en stimulansfattig miljö kan utveckla beteendestörningar som burgnagning, pälsätning, överdriven putsning och överdrivet ätande. (5) Det är också mycket vanligt med stereotypier, som framför allt har undersökts hos kaniner på laboratorier. (4) Bland annat kan de ses frenetiskt "gräva" mot burens botten och väggar eller röra sig runt i cirklar i buren. (4, 5) Dessa beteenden bottnar i frustration över olika saker, som att inte kunna gräva, röra sig eller äta stråfoder. Reaktionen på den dåliga miljön kan också bli den omvända; en uttråkad kanin kan reagera genom att bli inaktiv en stor del av tiden, sluta tvätta sig eller äta dåligt. (4, 5) Beteendestörningarna är vanligast nattetid, då kaninerna naturligt är som mest aktiva och buren som mest begränsande, och det är därför stor risk att de inte upptäcks. (4)

Merinoull

Den vanligaste fårrasen Merinofåret är framavlad med mycket djupa hudveck, för att få ut så mycket ull som möjligt. Detta innebär ofta värmeöverslag för djuren med all ull på kroppen. Det samlas mycket fukt i vecken, särskilt i fårets bakdel. Detta drar åt sig skadeinsekter som lägger ägg. (9)

Mulesing

För att förhindra att skadeinsekter lägger ägg utförs så kallad mulesing på lammen där djuren spänns fast och hudstycken på bakdelen skär av, i regel helt utan bedövning. (9) Över 20 miljoner lamm utsätts för mulesing i Australien varje år. (10) Olika typer av insektsmedel används också mot skadeinsekter som både har konsekvenser för djuren, miljön och människorna som utsätts för dessa. Arbetare som exponerats för bekämpningsmedel i bad har fått skador på nervsystemet, nedsatta nervfunktioner, ångest och depression (11). Andra ingrepp som utförs på lamm utan bedövning är svanskupning och kastrering. (9)

Merinofår föds även upp i andra länder men där är klimatet annorlunda, och problemen med flugangrepp är därmed inte lika stort. Blåflugan som orsakar de svåra flugangreppen i Australien härstammar från Sydafrika och där har mulesing förekommit tidigare. Men med hjälp av avel har man lyckats minska problemen med flugangrepp och mulesing praktiseras inte där längre.

Misshandel vid klippning

Australien är en av världens största producenter av ull. Djurrättsorganisationen PETA skickade i slutet av 2012 tre utredare som under täckmantel besökt 19 av Australiens fårfarmer – utspridda i tre av landets stater. Materialet har filmats mellan oktober 2013 och februari 2014. Här får vi bland annat se hur arbetare inom industrin sparkar och slår fåren, skär i deras kroppar och till och med bryter av nacken på ett får och lämnar det för att dö. Fåren lämnas livrädda och skadade med blödande sår efter attackerna som de utsatts för. Klipparna betalas ofta i volym och en kan klippa upp till 35 får i timmen. Detta leder till ett grovt, oförsiktigt arbete där fåren skadas allvarligt av skärsår som resultat. Läs mer här. (16)

Transporter och slakt

När fåren inte längre producerar tillräckligt med ull exporteras de till slakt. Omkring 4 miljoner får exporteras varje år från Australien till Mellanöstern. De största marknaderna är Kuwait och Saudiarabien som var för sig importerar omkring en miljon får. Andra mottagare av de australiensiska fåren är Oman, Bahrain, Jordanien, Qatar och Förenade Arabemiraten.(12) Båtresorna pågår i flera veckor och innebär rena djurplågeriet för de flesta djur. De lider av värmeslag, vätskebrist, skador och infektioner. Många dör också av svält trots att det finns mat; djuren är ofta så skadade att de är helt oförmögna att nå fram till maten. Det är vanligt att fåren fastnar i avföringen på golven och trampas till döds av andra får. Bara själva avlastningen kan ta upp till 11 dagar, sedan är det dags för transport till slakteriet där de ofta slaktas utan bedövning. Last – och transportpersonal behandlar dessutom djuren oerhört dåligt, ofta med påkar och slag.(12,13) Under 2008 rapporterades 34.974 får ha dött ombord. (12)

Fårklippning och ull i Sverige

Fåren har avlats fram för att få en extrem pälstillväxt. De ursprungliga fåren har samma typ av päls som getter. Om inte fåren klipps regelbundet kan ullen bli en sanitär olägenhet; det kan fastna träck på svans och runt ändtarmsöppning och den täta ullen kan bli grogrund för fluglarvsangrepp. Under fällningen kan sjok av hoptovad ull fastna i miljön och snärja djuret. De flesta fårraser har en ulltillväxt som förutsätter klippning två gånger per år. (14) Svenska föreskrifter och allmänna råd menar på att fåren ska klippas vid behov med högst ett års intervall. (15) "Ullen är en fantastisk gåva fåren skänker oss." skriver Lammproducenterna på sin hemsida,(16) men sanningen är alltså att ullen snarare är något som vi har gett fåren och som bara ger dem problem. Studier har visat att klippningen är en mycket stressande upplevelse för fåren.(17) I Sverige tar de flesta uppfödare inte hand om ullen, utan den slängs, på grund av dålig efterfrågan och låga priser Läs mer om får- och lammuppfödning.

Djurens Rätt anser att djur varken är mat eller kläder och oavsett hur djuren har haft det eller hur lång eller kort tid de har levt så är det ändå ett utnyttjande av dem för våra syften. När det gäller får så handlar det om så många olika aspekter: hur de hålls, hur de klipps, hur de transporteras och hur de slaktas. Och det oerhört svårt att kontrollera hur djuren har haft det på uppfödningsanläggningar, särskilt utomlands. Djurens Rätt rekommenderar att helt avstå från ull om man bryr sig om djurens välfärd.

Källor

  1. Svenska angoraföreningen. Hemsida: http://www.angoraforeningen.se/ Sidan besökt: 2015-11-06
  2. A. C. Schlink and S.M. Liu CSIRO Livestock Industries (2003). Angora Rabbits, a potential new industry in Australia.
  3. People for the Ethical Treatment of Animals,http://www.peta.org/issues/angora-industry/ Sidan besökt: 2015-11-16
  4. Gunn, D. & Morton, D. (1995) Inventory of the behaviour of New Zealand White rabbits in laboratory cages. Applied Animal Behaviour Science 45, 277-292.
  5. Lidfors, L & Edström, T (2010). The laboratory rabbit. I boken The UFAW Handbook on the Care and Management of Laboratory and Other Research Animals, eight edition. Ed. Hubrecht, R & Kirkwood, J. Wiley-Blackwood.
  6. Jordbruksverket (2012) Konsekvensutredning till nya föreskrifter om kaniner, diarienummer 31-5376/12.
  7. Carmons, Julio Fernandez, Lopez, Marina - Behavior of breeding does in cases 2006, Recent advances in rabbit sciences.
  8.  Australian Bureau of Statistics (2009-10) Year Book Australia. Hemsida:http://www.abs.gov.au/ausstats/abs@.nsf/Products/7121.0~2009-10~Main+Fea.... Sidan besökt 2015-11-16
  9. Primary Industries Ministerial Council, Australia (2006) The Sheep. Model Code of Practice for the Welfare of Animals. Second Edition.
  10.  Animals Australia. Mulesing. Hemsida: www.animalsaustralia.org/issues/mulesing.php. Sidan besökt 2015-11-06
  11. Olofsson E, Brink A och Johansson L. (2010) En kartläggning av svensk ull och dess framtida användning.
  12. Animals Australia. Live Export investigation. Hemsida: www.banliveexport.com/investigations/ . Sidan besökt 2015-11-16.
  13.  Peta (2004) An examination of two major forms of cruelty in Australian wool production: mulesing and live exports
  14. Hygienguide för fårklippare. Svenska Djurhälsovården. (2015) 
  15. Jordbruksverket (2015). Så här sköter du dina får och getter. www.jordbruksverket.se. Sidan besökt (2016-02-24)
  16.  Lammproducenterna (2016). Att tänka på vid klippning. Hemsida: www.lammproducenterna.se. Sidan besökt 2016-02-24
  17.  Hargreaves & Hutson (1990) Changes in heart rate, plasma cortisol and haematocrit of sheep during a shearing procedure. Applied Animal Behaviour Science 26, 1-2, 91-101.