Djurens Rätts politiska prioriteringar
1. Alla hönor ska vara frigående
Djurens Rätt vill att Sverige uppdaterar sina föreskrifter för att ta bort burhållningen och föreslår en avvecklingsperiod på tre år. Sedan 1980-talet har andelen hönor som hålls i burar minskat från omkring 80 procent till tre procent. Det är ett resultat av Djurens Rätts många års arbete med konsumentupplysning, aktiva konsumentval och företag som valt att gå ifrån burägg. Men fortfarande sitter omkring 300 000 hönor i burar inom den svenska äggindustrin.
2. Avveckla pälsdjursfarmningen
Djurens Rätt vill att det sätts ett slutdatum då pälsdjursfarmingen ska ha fasats ut. Idag hålls omkring 300 000 minkar i burar inom den svenska pälsdjursindustrin där de saknar möjlighet till att bete sig naturligt såsom att jaga eller att simma. Det finns en stark opinion för att genomföra en avveckling av pälsdjursindustrin i Sverige och snart har majoriteten av EU:s länder inga pälsfarmer kvar. Sverige halkar efter här och det skadar vårt anseende i djurskyddsfrågor internationellt.
3. Fasa ut koldioxidbedövningen av grisar inför slakt och ta fram effektivare bedövningsmetoder
Vi vill att regeringen lägger tillräckligt med resurser på forskning om alternativ till den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar vid slakt, och samtidigt sätter ett slutdatum för när bedövningen ska ha fasats ut. Ett stoppdatum behövs snarast. Gasen orsakar grisarna stark ångest och smärta under lång tid. Därför behövs medel till forskning och utveckling av bättre metoder.
4. Gör Sverige till en ledande nation i utvecklingen av djurfria forskningsmetoder
Djurens Rätt vill att Sverige investerar i djurfria forskningsmetoder och gör Sverige ledande inom Life Science. Höj anslagen för forskning som rör alternativa metoder från dagens öronmärkta 15 miljoner kronor till omkring 150 miljoner kronor. Det förbättrar djurskyddet och utvecklar Sverige som forskningsnation. Djurfria forskningsmetoder har potential att vara effektivare, mer tillförlitliga och billigare än djurförsök. Dessutom öppnar den nya tekniken en väg bort från plågsamma försök där djur utsätts för smärta och annat lidande.
5. Ta fram en nationell handlingsplan för utfasning av djurförsök
Djurens Rätt vill att Sverige arbetar fram en handlingsplan för övergången till djurfria forskningsmetoder. Som ett komplement till den nationella handlingsplanen bör också handlingsplaner tas fram inom respektive forskningsområde som idag använder djur i försöksverksamhet. En handlingsplan ligger också helt i linje med Europaparlamentets och rådets direktiv (2010/63/EU) om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål.
6. Ersätt koldioxidbedövningen vid slakt av fiskar med bättre bedövningsmetoder
Djurens Rätt vill att Sverige sätter ett slutdatum för när koldioxidbedövningen vid slakt av fiskar ska ha fasats ut. Detta för att få ett slut på den plågsamma bedövningen och för att förhindra nya investeringar i föråldrad teknik nu när branschen växer. Ett stoppdatum behöver kombineras med att forskningsmedel avsätts för att identifiera de bästa bedövningsmetoderna.
7. Halvera köttkonsumtionen inom offentlig sektor till 2030
Djurens Rätt vill att Sverige antar ett mål om halverad köttkonsumtion till 2030 i politiskt styrda verksamheter. När en ökad andel av maten är växtbaserad skapas också ekonomiskt utrymme att ställa högre djurskyddskrav på de animaliska livsmedel som köps in. Genom högre djurskyddskrav vid upphandlingar kan djurskyddet utvecklas både i Sverige och utomlands. Minskad köttkonsumtion är även ett kraftfullt verktyg för att bekämpa klimatförändringarna och minskar risken för framtida pandemier.
8. Likvärdiga konkurrensvillkor för växtbaserad mat som för animaliska produkter
Vi vill att Sverige sätter mål för ökad produktion av växtbaserad mat under genomförandet av Livsmedelsstrategin och i kommande strategidokument inom området. Sverige bör inom ramen för EU-samarbetet arbeta för likvärdiga konkurrensvillkor för animalieproduktion som för produktion av växtbaserad mat. Genom EU:s jordbrukspolitik ges idag omfattande bidrag till storskalig animalieproduktion liksom till finansiering av kampanjer i syfte att främja ökad köttkonsumtion.
9. Minska storskaligheten på Sveriges djurfabriker genom att införa tak på antal individer
Sverige behöver införa ett maxtak på 100 djurenheter på samma gård, för att minska antalet företag med storskalig djurhållning. Förslaget skulle minska risken för storskaliga smittoutbrott, av exempelvis fågelinfluensa eller salmonella, där tusentals eller till och med miljontals individer blir tvungna att avlivas. En djurenhet beror på storleken på djurslaget. 100 djurenheter översätts till exempelvis 100 kor, 1000 minkhonor eller 10 000 höns.
10. Prioritera djurskyddet högre och tydliggör var ansvaret ligger
Djurens Rätt vill att Sverige inrättar en djurskyddsminister och en djurskyddsmyndighet. Att inrätta en djurskyddsminister och en tydligare expertmyndighet för djurskydd skulle spegla att etisk hänsyn till djur är en grundläggande värdering i samhället och säkerställa att befintlig lagstiftning efterlevs. Dessa åtgärder skulle göra det lättare att utkräva politiskt ansvarstagande samt följa upp och utvärdera den politik som drivs.
