Djurens Rätt
10 February 2023

Flera frågetecken och oro när regeringen tillsätter utredning om djurskydd

Under fredagen meddelade landsbygdsminister Peter Kullgren under en pressträff att regeringen tagit beslut om att tillsätta en utredning om en stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd. Beslutet bygger på en överenskommelse i Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Under pressträffen delade landsbygdsministern scen med Elisabeth Nilsson som blivit utsedd till särskild utredare för utredningen som kommer starta 1 april 2023 och vars resultat kommer redovisas senast 30 juni 2024.

Utredarens uppgifter kommer inkludera att:

  • Analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU.
  • Jämföra svenska djurskyddskrav för olika djurslag med EU:s djurskyddskrav och med nationella djurskyddskrav.
  • Analysera om de svenska djurskyddskraven påverkar svenska producenters konkurrenskraft i förhållande till producenter i andra medlemsstater.
  • Föreslå regelförenklingar och åtgärder för att balansera förutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter, samt att föreslå åtgärder för hur djurskyddsnivån kan höjas inom EU och globalt.

– Det är vaga formuleringar när det gäller djurskyddet och risken finns att djuren får betala för den konkurrenskraft som återkommande nämns i utredningsuppdraget. Det skulle vara väldigt olyckligt när Sverige har flera viktiga djurskyddsproblem att åtgärda, exempelvis uppfödandet av turbokycklingar och förekomsten av minkfarmer, säger Camilla Bergvall, riksordförande hos Djurens Rätt.

Sedan några år tillbaka pågår en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning där EU-kommissionen i skrivande stund finslipar formuleringar för de lagförslag som de kommer presentera under andra halvan av 2023. Ett samråd har gjort det tydligt att engagemanget från medborgare och organisationer är högt, och enligt underlag som tagits fram och redovisats finns det ett stort glapp mellan forskningen och den nuvarande lagstiftningen. De nya lagförslagen väntas därför vara ambitiösa och knyter an till djurskyddsmärkning, djurtransporter, slakt och artspecifika bestämmelser.

Givet det stora maskineriet som dragits igång med en översyn av djurskyddslagstiftning på EU-nivå är det svårt att förstå både tajmingen och syftet med den delen av utredningen. Att partierna bakom Tidöavtalet säger sig vilja förbättra djurskyddet på EU-nivå och globalt känns i detta sammanhang som en skenmanöver för att täcka upp för eventuella försämringar på hemmaplan, avslutar Camilla Bergvall.

Läs mer om utredningsuppdraget här.

Matilda Antti

Matilda Antti

Politiskt sakkunnig
Dela: