Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Kycklingfabriker bidrar till avskogning i Sydamerika

Amazonas i brand.
Amazonas brinner, delvis på grund av köttproduktion och kycklingfabriker. Bild från Shutterstock.

Kycklingfabrikerna i Europa behöver soja för att föda de miljarder turbokycklingar som behöver proteinrikt foder. Denna soja kommer från mer eller mindre skogsskövlad mark i Sydamerika. Det är ett av problemen som nämns i den nya rapporten “Forests on Fire: The role of Swedish banks in deforestation of the Amazon and Cerrado ”.

I en ny rapport, från Fair Finance Guide, Naturskyddsföreningen och World Animal Protection, lyfts bland annat kycklingfabriker som en bidragande orsak till skogsskövlingen i Sydamerika – och därmed till klimatförändringarna. Skövlingen av regnskogar i Sydamerika drivs av den stora mängden mark som behövs för nötköttsproduktion och sojaodlingar, som sedan exporteras till bland annat Europa.

Kycklingfabrikerna inte bara lidande

Ett område, som sällan pratas om, är kycklingfabrikernas påverkan på miljön. Turbokycklingarna har avlats för att växa snabbt och kräver högkvalitativt foder med mycket protein. Protein från soja som till stor del odlas i Sydamerika. Förutom lidandet som kycklingarna åsamkas i fabrikerna, bidrar även produktionen till att upprätthålla ett system som kräver skövling av regnskogar.

Enligt rapporten behöver turbokycklingar foder med runt 30 % sojaprotein, vilket innebär att det går åt mer soja för ett kilogram kycklingkött än för ett kilogram vegetabiliskt sojafärs. Även i Sveriges kycklingfabriker.

Ungefär 100 000 ton soja per år

Kycklingar som skulle kräva en mindre mängd soja i fodret, än vad turbokycklingarna gör, är de kycklingraser som växer långsammare, vilket också nämns i rapporten. Framförallt är dödligheten lägre hos de långsamväxande kycklingarna och de klarar av stress bättre, vilket resulterar i minskat svinn av foder, kött och liv. Även om mer långsam tillväxt gör att kycklingarna behöver mer foder totalt under sin livstid, eftersom de får leva längre än 35 dagar som turbokycklingarna, kan fodret baseras på mer närproducerade råvaror och därmed ha lägre klimatavtryck totalt sett. Långsammare tillväxt hos kycklingarna har också visats ge ett mindre behov av antibiotikaanvändning och därmed minskad risk för antibiotikaresistens.

Despite industry claims to the contrary, higher welfare chickens may have less negative impact on climate change and biodiversity.

99 % av alla kycklingar i Sverige är turbokycklingar och äter mängder med soja. Grovt räknat innebär det att de 99 miljoner turbokycklingar som slaktas varje år i landet behöver ungefär 100 000 ton soja. Det är mer än 6 500 fullastade lastbilar per år. Bara till Sveriges kycklingfabriker.

Branschorganisationen Svensk Fågel stöttar ett nätverk som arbetar för att den importerade sojan  ska vara mer hållbart producerad. Dessvärre är kriterierna för “hållbar soja” enbart baserad på de otydliga certifieringar som finns i Sydamerika. Deras vilja att minska mängden soja i fodret lyser tyvärr med sin frånvaro. 

Djurens Rätts arbete

Djurens Rätt arbetar för att företag ska införa policys om förbättrad kycklingvälfärd, vilket bland annat innebär val av kycklingar med långsammare tillväxt. Arbetet sker över hela Europa och heter European Chicken Commitment. Djurens Rätt arbetar även för halverad köttkonsumtion till 2030, räknat i antal individer. Det innebär att det framförallt är konsumtionen av kycklingar som behöver minska, och därmed konsumtionen av kött som bidragit till hög användning av soja och spannmål i foder. Arbetet för minskad köttkonsumtion sker genom opinionsbildning och politisk påverkan.

Läs mer om kycklingfabrikernas klimatpåverkan här

Det finns många och goda skäl till att välja bort djuren från tallriken. Tack vare ditt stöd kan vi inspirera fler till att göra djurvänliga val, som att välja vego.

Anna Harenius

Anna Harenius | Sakkunnig

1 oktober 2021

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem