Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån

Svenska folket vill se mer rättvist stöd till växtbaserad mat

Bild på växter som växer i jord
Foto: Shutterstock

Idag går en stor del av det statliga stödet för livsmedelsproduktionen till animalieindustrin. Men om svenska folket fick bestämma skulle det förändras, det visar resultatet av en ny opinionsundersökning från Novus beställd av Djurens Rätt.

Drygt sex av tio anser att livsmedel av växtbaserat ursprung borde kunna få lika mycket skattefinansierat stöd som livsmedel av animaliskt ursprung. Av de svarande som studerar eller är bosatta i Sydsverige är stödet över 70 procent. Sympatisörer till partier som ligger till vänster på den politiska skalan (S, V och MP) uttrycker ett starkare stöd än befolkningen i stort. Men i svensk politik har det hittills funnits en stor försiktighet kring åtgärder eller ens samtal kring att minska köttkonsumtionen. De flesta riksdagspartierna håller sig till att det bara är importen av kött som behöver minska, och att maten ska vara ett personligt val.

Att ge skattefinansierat stöd till djurfabrikerna är i högsta grad att påverka vad folk äter och motsatsen till vad som behövs för att skapa ett hållbart och robust livsmedelssystem som värnar djurvälfärd, folkhälsa och klimat. Vi ser nu att befolkningen går före politiken i den här frågan, och jag hoppas att det blir en fråga som lyfts i samband med valet i höst, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Ett huvudsyfte med stöd och subventioner är att skydda inhemsk produktion mot konkurrens från importerade varor. Men en annan effekt blir att produkter som konkurrerar med den ”skyddade” råvaran (som växtbaserade motsvarigheter till kött eller mjölk gör) också missgynnas. Ett viktigt styrdokument för Sveriges politik på livsmedelsområdet är den Nationella Livsmedelsstrategin, som gäller fram till 2030. Här finns en stor del av förklaringen till att växtbaserad livsmedelsframställning missgynnas jämfört med animalieindustrin.

Stor del av subventionerna går till djurfabrikerna

De ekonomiska stöden till lantbruket kommer till största del via EU, och är kopplade till EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Under de närmaste åren kommer medlemsländerna få större frihet att fördela stöden. Men redan i dag kan medlemsländerna styra runt 13 procent av stöden mot en viss produktionsgren. Sverige har valt att rikta den miljard kronor som detta motsvarar till komjölks- och nötköttsproduktion.

När det gäller produktstöd, som är direkta subventioner för att producera en viss produkt, går den absoluta majoriteten av pengarna till animalieindustrin – en miljard kronor årligen jämfört med bara sex miljoner till vegetabiliesektorn. 

Fiske och vattenbruk utgör den största stödgruppen vid sidan av jordbruket. Fiskuppfödning är en verksamhet som det storsatsas på just nu. Sverige planerar att stötta fiske och vattenbruk med ungefär två miljarder kronor fram till 2027.

Under våren har regeringen fått ta emot skarp kritik från EU-kommissionen. För att ta del av EU:s jordbruksstöd måste medlemsländerna uppge en strategisk plan för jordbruket för åren 2023–2027, som är i linje med EU:s klimatmål. EU-kommissionen menar att Sveriges plan inte uppfyller kraven, bland annat för att regeringen inte visar hur utsläpp från animalieproduktion ska minskas.

Sverige ligger efter EU när det gäller omställningen av livsmedelssystemet, och det är inte konstigt att EU-kommissionen kritiserar Sveriges plan om ökad köttproduktion. Jag hoppas nu att våra svenska folkvalda politiker tar den här frågan på allvar, avslutar Camilla Bergvall.

Med anledning av de kostnadsökningar som inte minst Rysslands invasion av Ukraina inneburit för lantbrukets insatsvaror, så har regeringen och Centerpartiet beslutat om flera krispaket som hittills omfattar minst 3 miljarder och som framför allt ger bidragspengar direkt till de mest intensiva djurfabrikerna. Sedan tidigare har Djurens Rätt lyft fram att detta inte är en långsiktigt hållbar lösning, då animalieproduktion i grunden är alltför resurskrävande - och problematiskt sett ur ett djuretiskt perspektiv. Djurens Rätt vill se omställningsstöd till en mer hållbar och krissäkrad livsmedelsproduktion, som tar hänsyn till såväl djur, klimat och folkhälsa. Detta skulle också göra att Sverige är med och bidrar till de gemensamma EU-målen.

Fler exempel på stöd som går till djurfabrikerna:

  • Subventionering av kontrollavgifter för slakterierna: Tidigare brott mot regelverket är inget hinder att få fortsatt stöd. 75-100 miljoner kronor per år.
     
  • Skolmjölksstöd: 80 miljoner kronor betalades ut under 2020 till skolor och förskolor för att servera komjölk till barnen, en förutsättning för att få stödet är att skolorna marknadsför att de får stöd.
     
  • Marknadsföringskampanjer för livsmedel: Ungefär 600 miljoner kronor till att främja kött, ägg och mejeriprodukter. Grisköttbranschens kampanj ”Gilla gris" har som mål att få ungdomar i Sverige och Danmark att äta mer griskött, med en budget på 27 miljoner kronor från EU:s skattebetalare.

Djurens Rätt gör genom politiskt påverkansarbete skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vi behöver ditt stöd.

Bild på Cecilia Mille

Cecilia Mille | Sakkunnig i hållbarhetsfrågor

12 maj 2022

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem