Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Svenskt kycklingkött får rött ljus

Undvik svensk kyckling, det sa WWF när de tisdagen den 16 november lanserade en uppdaterad version av Köttguiden. I guiden lyfts problematiken med de turbokycklingar som idag används i svensk kycklingproduktion. En annan nyhet i guiden är att European Chicken Commitment lyfts som ett sätt för företag att ta mer ansvar för kycklingarna. Djurens Rätt ser positivt på att kycklingar äntligen hamnar överst på agendan när det kommer till djurvälfärd.

I dag lanserar Världsnaturfonden (WWF) en ny version av Köttguiden. Den stora nyheten i den uppdaterade versionen är att svenskt kycklingkött numera får rött ljus, vilket innebär att konsumtion av sådant kött avråds. Bakgrunden till detta är problematiken med användningen av turbokycklingar i svensk kycklingproduktion och att klimatkriteriet skärpts.

I Köttguiden skriver WWF bland annat att den snabba tillväxten hos kycklingar orsakar hälsoproblem som inte är förenligt med deras kriterium “Frihet från smärta”: “Den snabba tillväxten hos kycklingarna orsakar lätt hälsoproblem då inre organ och skelettet inte hinner utvecklas lika snabbt som muskelmassan." WWF skriver också om hur de snabbväxande turbokycklingarna får problem att gå och har nedsatt rörelseaktivitet, högre förekomst av hjärtinfarkt och sämre immunförsvar.

– Det är glädjande att turbokycklingar äntligen hamnar högt upp på agendan och att djurvälfärd så tydligt blir en del av hållbarhetsarbetet. Kycklingarna är flest och har det sämst, vilket betyder att många fler behöver välja bort dem från tallriken. Det finns många anledningar att välja mer vego, för ett starkare djurskydd och en hållbar värld, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Tidigare har konsumtion av kyckling lyfts som ett mer klimatsmart val i Köttguiden, men i den uppdaterade versionen konstaterar WWF att det inte längre är korrekt och klimataspekten får nu gult ljus istället för grönt. Detta beror bland annat på att svenska kycklingfabriker kräver import av stora mängder soja till fodret vilket kan driva på skövling av regnskog i Sydamerika.

I guiden lyfts välfärdskriterierna i European Chicken Commitment, som är ett konkret sätt för företag att jobba för att kycklingarna som föds upp inom livsmedelsindustrin ska få det bättre. Kriterierna innebär bland annat att turbokycklingar ska sluta användas, att kycklingarna ska få mer plats och att fler kycklingar ska få rätt till utevistelse. 

Kycklingarnas situation i djurfabrikerna

I Sverige föds det upp och dödas fler än 99 miljoner kycklingar varje år för sitt kött. Kycklingar är de landlevande djur som är flest och har det sämst. Den tillväxtinriktade aveln har gjort att kycklingarna växer så snabbt att de får ont och kycklingar lever sina fem veckor korta liv instängda i djurfabriker. Där har de ett utrymme att växa på som är mindre än ett A4-papper per kyckling och de förväntas växa från 40 gram till 2 000 gram under 35 dagar. 

Djurens Rätt arbetar för att fler ska välja bort kycklingarna från tallriken och välja vego, samt för att kycklingarna som lever nu ska få bättre liv.

Linn Åkesson

Linn Åkesson | Kommunikationschef

16 november 2021

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem